Sitter och tycker synd om mig själv...
Hade kommit igång med träningen. sprang eller gick mycket...
Då får jag hälsporre...
Så nu tröstäter jag ost och kex och dricker vin...
Nåja, imorgon är en annan dag och då ska jag till Luleå och shoppa!!!
fredag 26 april 2013
torsdag 11 april 2013
Kulturella Anna
Har varit kulturell ikväll...
Har varit på en föreställning om manlighet och mannen, det var en tjej som spelade kille och hon gjorde det riktigt bra, igenkänningen var hög och skratten klingande stundvis glatt.
Måste bli bättre på att göra sånt här, det är ju så trevligt när man gör det, men ändå blir det så sällan...
Vad beror det på? Lättja? Dåligt utbud?
Ja, vad vet jag, men nu ska det bli bättring! Jag håller er uppdaterade om hur det går (om jag nu bloggar någon gång...)
Här är en länk om föreställningen:
http://www.teatertropos.se/pdf/manontour.pdf
Har varit på en föreställning om manlighet och mannen, det var en tjej som spelade kille och hon gjorde det riktigt bra, igenkänningen var hög och skratten klingande stundvis glatt.
Måste bli bättre på att göra sånt här, det är ju så trevligt när man gör det, men ändå blir det så sällan...
Vad beror det på? Lättja? Dåligt utbud?
Ja, vad vet jag, men nu ska det bli bättring! Jag håller er uppdaterade om hur det går (om jag nu bloggar någon gång...)
Här är en länk om föreställningen:
http://www.teatertropos.se/pdf/manontour.pdf
tisdag 9 april 2013
REA, REA, REA!!!
Känns som om det alltid är rea nu, det är mellandagsrea, vårrea, sommarrea, rabatter och erbjudanden hela tiden, köper folk någonsin något för fullt pris idag och i så fall varför?
Måste väl erkänna att jag inte alltid handlar på rea, speciellt inte till mina barn, men till mig själv är det mesta nedsatt och vad gör väl det?
Om man nu inte tänker på handlaren förstås för de måste ju förlora på att jag sällan eller aldrig handlar på fullt pris, eller?
Det finns kanske så många människor som alltid måste ha det senaste nu på en gång att det inte spelar någon roll vad de måste betala för att få det så om jag är snål eller ekonomisk och inte gör det så klarar sig handlarna ändå...
Men varför måste man egentligen alltid ha det senaste? Alltid ha nytt? Varför lever vi i ett sådant slit och släng samhälle där vi måste ha allting nu?
Det måste ju slängas ofantligt med kläder varje år, en del som aldrig har blivit använda ens, är det inte ett ofantligt resurs slöseri att göra så?
Tänk förr i tiden, när man inte tillverkade saker utan att man hade en köpare, man gjorde skorna sen någon kommit in och beställt dem och sen använde man skorna tills de gick sönder, ja man lagade eller sulade ju om dem om det gick, man använde och uppskattade sakerna och ett gott hantverk på ett helt annat sätt.
Nu kan man betala flera tusen för ett par skor för att sedan lägga in dem i garderoben och aldrig använda dem... Helt sjukt tycker jag!
Måste väl erkänna att jag inte alltid handlar på rea, speciellt inte till mina barn, men till mig själv är det mesta nedsatt och vad gör väl det?
Om man nu inte tänker på handlaren förstås för de måste ju förlora på att jag sällan eller aldrig handlar på fullt pris, eller?
Det finns kanske så många människor som alltid måste ha det senaste nu på en gång att det inte spelar någon roll vad de måste betala för att få det så om jag är snål eller ekonomisk och inte gör det så klarar sig handlarna ändå...
Men varför måste man egentligen alltid ha det senaste? Alltid ha nytt? Varför lever vi i ett sådant slit och släng samhälle där vi måste ha allting nu?
Det måste ju slängas ofantligt med kläder varje år, en del som aldrig har blivit använda ens, är det inte ett ofantligt resurs slöseri att göra så?
Tänk förr i tiden, när man inte tillverkade saker utan att man hade en köpare, man gjorde skorna sen någon kommit in och beställt dem och sen använde man skorna tills de gick sönder, ja man lagade eller sulade ju om dem om det gick, man använde och uppskattade sakerna och ett gott hantverk på ett helt annat sätt.
Nu kan man betala flera tusen för ett par skor för att sedan lägga in dem i garderoben och aldrig använda dem... Helt sjukt tycker jag!
Snart femton år...
Har snart en femtonåring här hemma... Tänk vad tiden går och vad lite man visste om vad det betydde att vara mamma då...
Jag trodde att jag skulle få en baby, jag insåg inte att jag skulle få en trotsig tvååring, ett barn som växer ur alla kläder på ett halvår... En tolvåring som tycker att jag är det pinsammaste som finns och nu en snart femtonårig halvman...
Jag trodde att jag skulle få byta blöjor och vakna av barngråt på nätterna, jag insåg inte att jag även skulle få skjutsa till träningar, hjälpa till med läxor, tjata, förmana, föreläsa och försöka få honom att förstå rätt och fel.
Jag trodde att en puss av en öppen babymun var det underbaraste man kan få, jag hade inte insett att bli kittlad av sin 185cm långa och nästan nittio kilo tunga son också kan vara rätt mysigt.
Måste säga att vara mamma har varit och är fortfarande mitt största och underbaraste äventyr även om min roll har förändrats genom åren.
En del föräldrar verkar tycka att deras egentid är den viktigaste, själv tycker jag att tiden jag får spendera med mina barn är den värdefullaste jag har.
Hittade denna underbara bilden här: nufsan.blogg.se och hoppas att det är ok att jag lånar den.
Jag trodde att jag skulle få en baby, jag insåg inte att jag skulle få en trotsig tvååring, ett barn som växer ur alla kläder på ett halvår... En tolvåring som tycker att jag är det pinsammaste som finns och nu en snart femtonårig halvman...
Jag trodde att jag skulle få byta blöjor och vakna av barngråt på nätterna, jag insåg inte att jag även skulle få skjutsa till träningar, hjälpa till med läxor, tjata, förmana, föreläsa och försöka få honom att förstå rätt och fel.
Jag trodde att en puss av en öppen babymun var det underbaraste man kan få, jag hade inte insett att bli kittlad av sin 185cm långa och nästan nittio kilo tunga son också kan vara rätt mysigt.
Måste säga att vara mamma har varit och är fortfarande mitt största och underbaraste äventyr även om min roll har förändrats genom åren.
En del föräldrar verkar tycka att deras egentid är den viktigaste, själv tycker jag att tiden jag får spendera med mina barn är den värdefullaste jag har.
Hittade denna underbara bilden här: nufsan.blogg.se och hoppas att det är ok att jag lånar den.
måndag 8 april 2013
Mera hockey
Igår var det dags för att fara på hockey igen, sonen hade blivit uttagen till ännu en uttagning till tv-pucken...
Det var en dag med blandade känslor, stolthet för att han blivit uttagen, glädje över att få följa med och vara med honom, surhet för att vi ej fått veta att starten var flyttat från kvart över sju till kvart i nio, leda när inte sonen spelade, trötthet för att man ej fått sova ordentligt.
Men den sista känslorna var ändå de värsta, de man kommer att minnas: Rädsla och förskräckelse.
Det var nämligen en kille som bröt foten, de spelade match och de spelade tufft men inte för hårt, jag hann inte se vad som hände, men hux flux låg han bara där och när han lyfte på benet så hängde bara foten och dinglade, det såg riktigt otäckt ut och jag hoppas att han snart blir bra igen och att han inte behöver ha ont eller få men av det.
Man inser hur fort det kan gå och att om sonen fortsätter spela så kommer det någon gång att vara hans tur, vi har haft tur än så länge, han har kanske haft en väldigt lindrig hjärnskakning, men that´s it.
Vill inte tänka på det, får bara vara glad så länge han får vara skadefri...
Det var en dag med blandade känslor, stolthet för att han blivit uttagen, glädje över att få följa med och vara med honom, surhet för att vi ej fått veta att starten var flyttat från kvart över sju till kvart i nio, leda när inte sonen spelade, trötthet för att man ej fått sova ordentligt.
Men den sista känslorna var ändå de värsta, de man kommer att minnas: Rädsla och förskräckelse.
Det var nämligen en kille som bröt foten, de spelade match och de spelade tufft men inte för hårt, jag hann inte se vad som hände, men hux flux låg han bara där och när han lyfte på benet så hängde bara foten och dinglade, det såg riktigt otäckt ut och jag hoppas att han snart blir bra igen och att han inte behöver ha ont eller få men av det.
Man inser hur fort det kan gå och att om sonen fortsätter spela så kommer det någon gång att vara hans tur, vi har haft tur än så länge, han har kanske haft en väldigt lindrig hjärnskakning, men that´s it.
Vill inte tänka på det, får bara vara glad så länge han får vara skadefri...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)