Samma gamla skit...

Är ju som redan skrivit hemma idag, ligger mest i soffan och glor på dag TV och inser att det är samma program nu som för över ett år sen.

Inte så konstigt kanske ni tänker, de flesta serier går ju i flera år och det stämmer ju, men det är inte bara samma serie, det är exakt samma program!!!

Nåja, Tabatha är lika bra i repris på reprisen och imorgon jobbar jag ju igen, kul att få återuppleva lite dag TV igen i vilket fall.

      

Tar det lugnt...

Är hemma med ont i foten i dag med, imorgon ska jag försöka jobba. Vi får väl se hur det går...

Har sen jag började jobba heltid dag saknat det här med att vara hemma själv någon gång utan att göra just någonting, förstå mig rätt, att ha ont i foten och knappt kunna linka fram är väl inte speciellt trevligt...

Men att få ligga i soffan, för en gång skull ha tillgång till datorn och kunna läsa en hel bok utan kommentarer om att jag är tråkig är gode skönt!

Sen var det ju det där med det evigt dåliga samvetet...

Jag går (hoppar) in i köket och det är upp och ner med disk överallt. Jag vet att om jag ställer mig och diskar undan så får jag mer ont sen, men om jag inte gör det, vem ska då göra det? Och jag är ju ändå "ledig" och ligger ju bara hemma...

Så, jag gjorde det enda rätta: Linkade ut från köket så fort jag kunde till vardagsrummet som om man jämför är riktigt välstädat.
Får nog hålla mig här idag, undrar om det finns någon som kan tänka sig komma hit med lite lunch och choklad?

Vad är väl lite ont i foten?

Har som jag iaf tror att jag redan har skrivit haft ont i foten ett tag (hälsporre) så jag har inte kunnat träna som jag velat i sommar, men man kan ju inte bara skylla på foten, hade jag velat hade jag ju kunnat cykla mer...

Nåja, nu är det höst och skolan har börjat om, hälen har börjat kännas bättre så nu var det dags för nästa sak...

Vi var ute och lekte med fritids och eftersom min häl blivit bättre sen jag skaffade tvåtusenkronors inlägg spelade jag lite fotboll med en av killarna, vilket var väääldigt dumt gjort....

Hux flux låg jag där på marken med en skärande smärta i foten och för första gången i mitt liv så låg jag kvar där jag ramlat istället för att som vanligt hoppa upp och kolla om någon sett mig. (Det måste vara åldern...)
När jag till slut kom upp på fötterna så kunde jag stöda på foten, men det gjorde ont som f-n...

Istället för att göra det enda rätta och gå hem eller kanske ännu hellre fara upp på vårdcentralen så stannade jag kvar... gick på Apt och for hem först vid halv sex, då tog jag mig knappt upp på cykeln.

Väl hemma så berättade yngste sonen att han skulle få spela match med utvecklingslaget och eftersom han bara är tretton år och det var första gången så tänkte jag att dit måste jag ju ta mig!
Så det blev fotboll på kvällen, på matchen fick jag bara ondare och ondare och jag tog mig knappt därifrån, maken fick hämta mig med bil och i princip bära in mig i huset.

Sen hade jag så ont att jag inte kunde göra något, vad jag än gjorde så ville jag bara gråta av smärta. Maken hämtade ett par kryckor men när jag hoppade skar smärtan i foten vid varje hopp, det enda som fungerade var att sitta på en filt och dra/paddla sig fram... tog mig knappt upp på toaletten och hann börja tänka på hur jag skulle klara mig om magsjukan som finns på jobbet skulle drabba mig...

Nu kanske ni tror att jag ska skriva vad farbror doktorn sa när jag for upp på sjukan idag, men då känner ni inte mig! Foten känns något bättre (så länge jag ej använder den) så jag ligger hemma och hoppas på det bästa!

(om någon undrade slutatde matchen 1-3, sonen skötte sig bra i målet men vår äldste spelare var väl i princip lika gammal som deras yngste...)