Yngste sonen fyller fjortis idag, så snart är jag inte bara kortast i familjen utan omognast också...
Tänk att det är så länge sen han tittade ut uppe i sovrummet!
Livet är ju lite upp och ner nu, men jag har mycket att vara glad och tacksam över så jag ska fokusera på det nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar